kalkylera mera count calculate
kalkylera mera count calculate

Analys av Aftonbladets click bait-rubriker

I jakten på klick på artiklarna så återanvänds vissa 'knep' om och om igen. Det handlar oftast om att ha en otydlig referens till vad artikeln handlar om så att man bara måååste läsa den (eller?).

Här gör vi en kontinuerlig beräkning av hur ofta vissa knep används hos Aftonbladet baserat på en automatisk analys av de 50595 st Aftonbladet-rubriker som finns i databasen i nuläget. Se definitionen av vad de olika knepen innebär längre ned på sidan.

Click bait-typ Andel av rubrikerna Exempel
"..det som händer sen" 0.5 % Måste förbereda sig – det värsta kan hända
Adverb-överanvändande 1.3 % De åtta offren om brutala överfallen: Är en galen man
"det här" 1.0 % Har ändrat mig – så HÄR slutar tabellen
"så..." 2.2 % Maxa träningen 2019 – så gör du en bra plan
Hänvisning till 'du' 0.8 % Låt oss jönsa – blir du full på 40 meters djup?
Hänvisning till 'jag/vi' 1.1 % Du frågar – vi svarar!
Flyktingpolitik 0.9 % Ny rapport: Européer stödjer muslimstopp
"Alla" / tusentals osv 1.8 % Gick och lade sig som miljonvinnare – hade ingen aning
Nyckel-kändisar 2.4 % Experterna överens: Osäkert säkerhetsläge för Sverige med Trump
Totalt 10.2 %

  • "Det som händer sen" - Vanlig rubrik för videos för att man ska titta på klippet. Ex. "Elefanten gick över vägen - det som händer sen är knappt värt att titta på så du borde göra nåt bättre med din tid."
  • Överanvändande av adverb som 'oväntade' - Ord som oväntande, förbluffande, overkligt etc används oftast i kombination med andra clickbait-synder - Ex. "Flickan åt en macka - det som händer sen är oväntat!"
  • "...det här" - Klassisk clickbait-referens till något otydligt som klargörs i videon/artikeln. Ex. "Tvåbarnsmamman köpte en bulle - då såg hon det här."
  • "så..." - En annan klassisk clickbait-referens till något otydligt som klargörs i videon/artikeln. Ex. "Kicki Danielsson gick till frisören - så blev resultatet."
  • Hänvisning till 'du' i rubriken - 'Du' är ett magiskt ord och när en rubrik talar till dig, gärna som en fråga, så måste du ju klicka! Ex. "Här filmar han sin strumpa - ser du varför?"
  • Hänvisning till 'jag'/'mitt' i rubriken - Ibland används 'jag' i clickbait-rubriker och oftast i kombination med en känsla. Förmodligen görs detta som ett sätt att härma bloggare, men vem är egentligen denne 'jag'? Rubriksättaren? Ex. Plötsligt gör hon det här - jag blir helt gråtmild.
  • Flyktingpolitik - Flyktingar, SD, muslimer och annat som rör flyktingpolitik är något som berör och ger klick. Det vet förstås "nyhetstidningarna". Ex. Här stiger 100 flyktingar iland.
  • Alla / tusentals / ingen - Friska överdrifter om hur många som interagerat med det som artikeln handlar om. Att över 1.000 personer klickat på en länk, gillat på Facebook etc "tillåter" rubriker som exempelvis: Femåringen fick en ny leksak. Nu smälter hjärtat hos miljontals på nätet.
  • Nyckel-kändisar - En kategori enbart för Zlatan och Trump. Ex. Här är yoghurten Zlatans köpte på ICA.

Exempel på rubriker från Aftonbladet

Dina förslag på clickbait-knep?

Tipsa gärna om ett clickbait-knep du ofta ser, genom att skriva på KalkyleraMera's Facebook-sida.

Se alla rubriker igen

Nyhetssajternas click bait-användande

Sajt Andel click bait-rubriker
Newsner 27.3 %
Aftonbladet 12.0 %
Nyheter24 29.5 %